Om Röda Dagar

Röda Dagar visar Sveriges helgdagar och klämdagar, år för år, och skiljer på vad som faktiskt är en allmän helgdag i lagen och vad som bara är ledigt i praktiken. Varje datum räknas fram ur regeln — helgdagslagens fasta datum, den gregorianska påskformeln och veckoreglerna för midsommardagen och alla helgons dag — i stället för att hämtas ur en tabell.

Röd dag är ett juridiskt ord

Allmänna helgdagar räknas upp i lagen (1989:253) om allmänna helgdagar. Midsommarafton, julafton och nyårsafton står inte där — och ändå är de lediga för de allra flesta, därför att kollektivavtal och sedvänja gjort dem lediga. Sidan blandar inte ihop de två sakerna: bara det som är rött i lagen får den röda färgen, resten står med som ”ledig i praktiken”. Skillnaden spelar roll i lönekuvertet, särskilt för den som har timlön.

Ingenting är avskrivet

Varje datum räknas fram ur regeln: fasta datum ur lagen, de påskberoende dagarna ur den gregorianska påskformeln, och midsommardagen respektive alla helgons dag ur sina veckoregler (lördagen 20–26 juni, lördagen 31 oktober – 6 november). En handskriven tabell hade varit enklare att bygga och hade slutat stämma det år ingen orkade uppdatera den — det är hela skälet att den här sidan inte har någon.

Klämdagar

En klämdag är en vanlig arbetsdag med röd dag eller helg på båda sidor. Bara enstaka dagar räknas — ett glapp på två arbetsdagar är inte en klämdag i vanligt språkbruk, och att räkna dem som klämdagar skulle blåsa upp siffran på varje årssida.

Använd inte sidan som avtal

Röda Dagar beskriver vad som är allmän helgdag och vilka dagar som brukar vara lediga. Vad som gäller för dig står i ditt kollektivavtal eller anställningsavtal — läs det innan du planerar ledigheten.