Dennis M mår nog sämst av alla
2012-03-06 » 15:18:35 / Kategori: Funderingar / KOMMENTARER (66)
Dennis-tönt-M ni vet? Vet ni inte vem han (eller hen kanske man borde säga med tanke på hur han ser ut efter alla injiceringar) så har ni inte gått miste om något. Han är inte känd, men han tror att han är det. Det enda han gör är att försöka provocera sig uppåt i bloggvärlden genom att komma med urlöjliga size zero-argument/metoder (smalkrämer och andra töntiga saker) och hänga ut folk (vilket jag gör nu) (men han läser till jurist och det gör inte jag) (hur går juristyrket och "hänga ut folk" hand-i-hand???) som tjocka.
Han verkar störa sig på lår-som-går-ihop, kärlekshandtag och magar som dallrar. Allt detta har jag. Inte är jag mindre lycklig för det? Är säker på att mitt självförtroende och min självkänsla är bra mycket bättre än vad hans någonsin kommer bli. Vad får man ut av att provocera och klanka ner på andra? Förstår inte det. Är det så man vill framhäva sig själv och bli ihågkommen som? Killen som sätter konstiga skönhetsideal. Tragiskt.

Fatbooth IRL (In-Real-Life) kallar jag denna bild. Fatbooth-appen är sååå 2011, framstupat soffsidoläge är helt klart det nya. Jag kan garantera att bilden inte är photoshoppad (jag är dock fortfarande lite i chock över hur jag lyckades få fram alla dubbelhakor så tydligt?!?!?!).
Nu skiter vi i konstiga skönhetsideal, tittar oss själva i spegeln och ÄLSKAR vad vi ser framför oss; oavsett om man är rund och kort eller lång och smal. Du är vacker och duger som du är.
Det här med Alla Hjärtans Dag...
2012-02-13 » 14:02:36 / Kategori: Funderingar / KOMMENTARER (42)
Imorgon är det ingen vanlig dag nej det är singlarnas hatdag. Hurra, hurra, hurra. Hurra, hurra, hurra.
Jag har aldrig riktigt förstått mig på hybrisen med denna dag. Vad är så speciellt med Alla Hjärtans Dag? Är det inte viktigare att visa kärlek och uppskattning till sina nära och kära (och sin älskling, om man har någon) varje dag än massor på en dag? Är det en dag där man ska kunna skämma bort sin älskling och tro att "ger jag rosor idag" behöver jag inte ge något mer på ett år?
Bara som att skriva små kärleksord på en liten lapp och lägga på något ställe där din älskling kommer se den, eller köpa en ros eller överraska med mysmiddag och levande ljus en vardag betyder sååå mycket mer för mig än om min älskling skulle göra det på dagen då ALLA gör detsamma. Det hela känns så... mainstream och kommersiellt?

Alla Hjärtans Dag: dagen då singlar låser in sig, tycker synd om sig själv och käkar choklad medan par blir stressade och dör i hjärtinfarkt?
Jag tror nämligen Alla Hjärtans Dag är stressande för många kärlekspar. Vad ska man hitta på? Hur ska jag slå förra årets överraskning? Tänk om hen inte blir nöjd? Ska jag fria? Ska jag köpa tjugo rosor (för att köpa en ros betyder ju att man är snål och inte tror på kärlek..........)???
Vad betyder Alla Hjärtans Dag för dig? Har du några planer? Själv ska jag jobba till 21.30.
Tips som inte funkar
2011-12-15 » 10:05:00 / Kategori: Funderingar / KOMMENTARER (15)
• Köpa kläder som är porrigt genomskinliga i två storlekar för smått för att på så sätt locka sig själv att gå ner i vikt.
• Ge fina komplimanger till din älskling ihopp om att få utöka familjen med en liten valp eller pussy.
• Laga finmiddag och samtidigt sitta vid bloggen/datorn (bra tips dock om man gillar välstekt (även kallad bränd) mat).
• Blanda saft efter instruktionerna då det resulterar i något sorts smaklöst vatten med karamellfärg.
• Lova dig själv att plugga fastän datorn med diverse plingplong-funktioner som Facebook och Twitter är igång.
• Försöka på egen hand snickra ihop en garderob ifrån IKEA utifrån deras byggmanual.
• Äta choklad och hoppas att sexpacket (ni vet de där rutorna på magen som är lite mörkrädda och döljer sig) dagen därpå står och knackar på dörren.

Lita på han som vet.
Beware you skinny bitch, Gaymasen knows what you did last summer!!!
2011-11-02 » 19:06:00 / Kategori: Funderingar / KOMMENTARER (22)
Det värsta jag vet är när jag en sett fram emot att se en läskig skräckfilm och verkligen hoppats på att bli skitskraj och så är det ingen skräckfilm utan en helt vanlig thriller. Buuuu! Faces In The Crowd är en sådan film. Helt okej-bra thriller där huvudpersonen blir ansiktsblind efter en traumatisk händelse - men skräck? Don't think so vaaa.
När jag tittar på rysare/skräck vill jag bli så pass skraj att mörkret i hallen känns som den mest ödsliga och skrämmande gränd jag gått i, skuggorna utanför fönstret har nu format sig till läskiga varelser och fotsteg är brutala seriemördare. Jag vill helt enkelt, när jag sett skräckfilm, bli så rädd att jag knappt kan sova utan att ha bumbibjörnarna på högsta volym ekandes ur stereon.

Vad är då värst när det kommer till en riktigt läskig skräckfilm? Ljudet eller bilden?
Ljuuudet! Barnskrik, vind som yr och små, små fotsteg... Läskig filmmusik ökar verkligen spänningen och skräcken inom mig. Blir jag riktigt rädd så sänker jag, i värsta fall stänger av, ljudet. Vill liksom inte dö av hjärtinfarkt när jag är 21 år.
Kudde för ansikte. Varför? VAAARFÖR??? Det är ju som gjort för att bli asrädd och pinka ner sig. Att hålla en kudde för ansiktet när det är som mest spännande är som att be om att mördaren ska krypa fram bakom soffan och backstabba dig.
Varma drycker. STEP AWAY FROM THE HOT STUFF! Alla heta drycker bör drickas innan filmen börjat för att förebrygga brännskador.
Chipsätaren. Kasta ut detta irritationsmoment (oftast en levande person) från balkongen. Finns inget värre än att sitta bredvid en chipsknaprare under en skräckfilm.
Ljudisolera. Väggar, golv och tak; ljudisolera hela skiten så dina skrik inte stör grannarna. Eller så skaffar du dig bara ett förbaskat bra surroundsystem där basljudet kväver dina egna skrik.
Fötter på golvet. Det läskigaste jag vet är att ha fötterna på golvet när det är som mest läskigt/spännande. Ujujuj, ryser bara jag tänker på det. Får panik om fossingarna är på golvet när det händer något läskigt, känns som att mördaren ligger under soffan och kuckelurar i väntan på att BAM skära av hälsenorna på en.
... Fyll på listan?
Det här med feminister..
2011-10-12 » 19:17:50 / Kategori: Funderingar / KOMMENTARER (26)
Att försöka ge sig in i en debatt med en inbiten feminist är som att be om tusen bitchslaps. Det är verkligen totally omöjligt. Många feminister ser bara till sitt eget perspektiv och vägrar ta till sig andras. Som om en annans tankar vore idiotiska. Fastän jag inte direkt kommer med leriga gummistövlar och stampar blir folk upprörda om man pratar om feminism och hårighet. Min enda tanke är; varför skulle jag själv vilja trycka ner eller smutskasta "en grupp med människor" när jag själv är i ett utanförskap och vet hur det är att inte bli accepterad av alla??? Det om något vore att kasta stora stenbumlingar i glashus.
Igår kommenterade jag inne hos Bloggkommentatorerna. Okej. Jag var stressad och kommentaren blev något diffus men vad jag ville få fram var att feminister många gånger provocerar genom håriga armhålor och håriga ben. Det är här jag menar att det kan ge en skev bild av vad feminism egentligen innebär och att det då kanske för många ringer en klocka som sammanknyter feminism med hårighet, som om det hela satt i något slags skönhetsideal.
Det jag tycker är synd. När fokuspunkten tas från en viktig och vettig åsikt till att någon enbart ser till det ytliga. För jag tror många direkt kopplar ihop feminism med en hårig butchflata som luktar svett och skiter i att raka murran. TYVÄRR. För det är ju långt ifrån sanningen. Kärnan av feminismen sitter ju inte i hurvida en invidid rakar sig eller inte.

Jag förstår feminister som inte orkar ta dryga diskussioner, för ibland kan jag känna samma sak när det kommer till HBT-relaterade frågor som varför inte "vi" är jämnställda och får ge blod, gifta oss överallt eller adoptera barn på samma villkor som heterosexuella. Vissa fattar bara inte. De är så trångsynta och stenålders att de vägrar "think outside of the box", hur mycket man än försöker printa in hur orimligt och skev verklighetsuppfattning de har så vägrar de ge med sig.
Men om jag då skulle diskutera viktiga HBT-frågor och mitt i allt dyker upp i rosa ögonfransar, ögonskuggor i alla olika möjliga färger och en regnbågsklänning - vad skulle det väcka för tankar och åsikter? Fokuset från kärnan av debatten skulle försvinna och kvar skulle det stå förvirrade människor som förknippar HBT med fjoll och helt missar grundpoängen som ligger i skuggan av det ytliga.
Gaymasen i getskägg?
2011-09-09 » 17:00:00 / Kategori: Funderingar / KOMMENTARER (11)
Jag har flera gånger övervägt att spara ut lite ansiktsbehåring. Typ en välodlad musche. Eller getskägg. Eller en "fittrand", som bror min säger; en liten tofs nedanför underläppen. Allt för att slippa raka sig varje morgon. Men bara tanken av att se mig själv som en grisslebjörn får mig att skratta.
Brukar tänka på när Linda Isacsson i Bonde Söker Fru säger åt hon jag är inte alls blyg bara rödhårig, har-inte-lärt-mig-att-skratta och skittråkig-bonden om hon någon gång har kysst någon med mustasch: "det kan kittla lite så där skönt".
Kittla? När det är stubb river det så där hemskt och när det växt ut lite längre ser jag bara framför mig hur alla lunchmatrester ska fastna och sparas till middagen. Och det kliar något förbaskat till en början så jag pallar aldrig att gå med mer än tvådagarsstubb sen får jag panik och rakar mig illa kvickt.

Babystjärt eller getskägg? Att dömma av vad jag precis skrivit blir det nog babyfacet...
Brukar tänka på när Linda Isacsson i Bonde Söker Fru säger åt hon jag är inte alls blyg bara rödhårig, har-inte-lärt-mig-att-skratta och skittråkig-bonden om hon någon gång har kysst någon med mustasch: "det kan kittla lite så där skönt".
Kittla? När det är stubb river det så där hemskt och när det växt ut lite längre ser jag bara framför mig hur alla lunchmatrester ska fastna och sparas till middagen. Och det kliar något förbaskat till en början så jag pallar aldrig att gå med mer än tvådagarsstubb sen får jag panik och rakar mig illa kvickt.

Babystjärt eller getskägg? Att dömma av vad jag precis skrivit blir det nog babyfacet...
No 'poo
2011-08-31 » 19:04:54 / Kategori: Funderingar / KOMMENTARER (28)

Tänkte lägga mig i det heta ämnet No 'Poo som Lady Dahmer så hett förespråkar och som nu även Spiderchick funderar på att testa då hon oroar sig för framtiden och början till flint (höhö).
Jag känner mig aldrig så fräsch som när sängen är renbäddad, head-to-toe är renrakat och håret är nytvättat. Inte mycket slår den fräscha känslan. Det kan pigga upp vilken dyster dag som helst. Ska jag då överge en av de fräschhetspunkterna för att få en bättre hårbotten/friskare-hår/whatever? Och kemiska hårprodukter var tydligen ett big nono. Ska jag göra vax/gelé av aloe vera då eller? Tack men nej tack.
Bara jag som tycker att det hela med No 'Poo känns lite... nasty? Jag känner ingen speciell iver efter att "tvätta" håret med varken ägg, honung, havregryn, kroppspuder eller enbart vatten. Jag vill ha den där RENA känslan. Ni vet doften av damn vad gött jag luktar. Och det ger nog enbart schampoo. Starkt, kemiskt schampoo som fräter sönder varenda tillstymelse till levande varelse/bakterie i håret.
Men jag är inte den som är den. Ska inte dömma ut det då jag aldrig provat. Men jag kommer nog aldrig prova heller. De som skriver att det är sååå bra och att håret aldrig har mått så bra som efter en No 'Poo-behandling får ha det för sig själva. Jag gillar kemisk shit.

No 'Poo for me - only Schampoo!
Om jag är fet så är du ful - jag kan banta vad kan du?
2011-06-10 » 20:13:59 / Kategori: Funderingar / KOMMENTARER (64)
Ditt anonyma kräk; träd fram eller bli spettad av Ariels kung-pappa-Tritons treudd rakt upp i analis canalis, för detta är enda uppmärksamheten du kommer få av mig.

Senaste veckan har flera kommentarer ramlat in om att jag blivit fet och rund (att DU dessutom utger dig för att vara olika personer varje gång är bara det hur pinsamt som helst). Bitch please? Ingen mer än jag som älskar mat eller? Och hatar sport. Viktigt. Sport och mat går inte ihop. De är ärkesfiender.
Vad vill anonyma fegisar få ut av dessa kommentarer? Att jag ska bryta ihop? Sluta blogga? Bli självdestruktiv och skära mig? Har det något med inlägget att göra? Tråkar jag ut dig? Vänd klacken och gå. För på mig biter det inte.
Det är inte mig det är synd om. Det är dig. Om jag nu har gått upp några kilo - vad säger inte att jag är lyckligare nu efter x antal kilo mer kärlek än när jag vägde 60 kilo och varenda revben syntes? Vad har man för storhetskomplex (liten snopp? Ojämna bröst? dålig självkänsla? oälskad?) över sig själv när man börjar klanka ner på andra? Tragiskt. Patetiskt. Avundsjukan på att själv inte vara lycklig ihopp om att kunna trycka ner någon annan i samma blöta pöl av lera. Väx upp.

Fuck you and your hotdogs // killen som älskar mat

Senaste veckan har flera kommentarer ramlat in om att jag blivit fet och rund (att DU dessutom utger dig för att vara olika personer varje gång är bara det hur pinsamt som helst). Bitch please? Ingen mer än jag som älskar mat eller? Och hatar sport. Viktigt. Sport och mat går inte ihop. De är ärkesfiender.
Vad vill anonyma fegisar få ut av dessa kommentarer? Att jag ska bryta ihop? Sluta blogga? Bli självdestruktiv och skära mig? Har det något med inlägget att göra? Tråkar jag ut dig? Vänd klacken och gå. För på mig biter det inte.
Det är inte mig det är synd om. Det är dig. Om jag nu har gått upp några kilo - vad säger inte att jag är lyckligare nu efter x antal kilo mer kärlek än när jag vägde 60 kilo och varenda revben syntes? Vad har man för storhetskomplex (liten snopp? Ojämna bröst? dålig självkänsla? oälskad?) över sig själv när man börjar klanka ner på andra? Tragiskt. Patetiskt. Avundsjukan på att själv inte vara lycklig ihopp om att kunna trycka ner någon annan i samma blöta pöl av lera. Väx upp.

Fuck you and your hotdogs // killen som älskar mat
Kiss- och bajshumor
2011-06-09 » 15:08:00 / Kategori: Funderingar / KOMMENTARER (8)
Ett intressant (och fullt normalt) samtalsämne med mamagangstrarna igår var om jag som kille (bög kanske de syftade på, de tänkte direkt att bög/tjej/sitter-ner-och-kissar) föredrar att sitta eller stå när jag pinkar. Det urartade sen till diskussionen hurvida man kan bajsa och kissa samtidigt. EXAKT SAMMA SEKUND.
Så ja. Till frågan - kan man det? Jag menar, något måste ju komma först? Det är lite som får och lamm. Vilket kom först? Man måste ju välja det man är mest nödig med? Skita eller pinka? Pinka eller skita?
Jag förstår om barnföräldrar (om ens de?) kanske kan lyckas få till det här fenomenet ibland. De måste trots allt fungera som multifunktionella människor - skita, pinka och tvätta på en och samma gång samtidigt som de håller koll på lillpysen och läser barnsagor. Men vi andra? Näe.
Så ja. Till frågan - kan man det? Jag menar, något måste ju komma först? Det är lite som får och lamm. Vilket kom först? Man måste ju välja det man är mest nödig med? Skita eller pinka? Pinka eller skita?
Jag förstår om barnföräldrar (om ens de?) kanske kan lyckas få till det här fenomenet ibland. De måste trots allt fungera som multifunktionella människor - skita, pinka och tvätta på en och samma gång samtidigt som de håller koll på lillpysen och läser barnsagor. Men vi andra? Näe.

Tänkte att till ett skitinlägg passar en skitbild från skithuset
Pånyttfödd med Rädda Barnen
2011-06-07 » 10:08:00 / Kategori: Funderingar / KOMMENTARER (11)
Tror du på liv efter döden? Tror du att det inte bara blir svart när vi dör utan att vi på något sätt lever vidare? Tror du att vi upplever Deja Vu-upplevelser för att vi varit där tidigare eller är det vårt undermedvetna som spökar? Jag tror att vi måste tro på att något händer efter döden - vad är annars meningen med att leva?
Rädda Barnen (detta är INTE ett sponsrat inlägg) har just nu en intressant "kampanj" som heter Livets Lotteri.
Det är som ett chokladhjul som snurrar fast med länder. Du drar i hjulet för att se vart du skulle hamna (enligt statistik/slumpen) här i världen om du föddes på nytt.
Visste du att det bara är en chans på 0,08 % (om man räknar ut hur många barn som föds per dag i olika länder) att du föds i just Sverige? Känn dig lyckligt lottad.

Om jag föddes på nytt skulle jag tydligen hamna i Egypten.
Älskar Rädda Barnens idé här. Med att visa upp statistik över hur det ser ut för barnen i just det land du skulle hamna i. Det kan få folk att inte bara tänka till utan faktiskt göra något och hjälpa till i de länder som inte har samma vardagslyx som oss; att kunna ta livet för givet utan att känna rädsla över yttrande frihet, demokrati och att stå för den man är. Som att 96 % av flickorna i Egypten blir könsstympade - hur hemskt, tragiskt och brutalt är inte det?
Snurra Livets Lotteri du med
Rädda Barnen (detta är INTE ett sponsrat inlägg) har just nu en intressant "kampanj" som heter Livets Lotteri.
Det är som ett chokladhjul som snurrar fast med länder. Du drar i hjulet för att se vart du skulle hamna (enligt statistik/slumpen) här i världen om du föddes på nytt.
Visste du att det bara är en chans på 0,08 % (om man räknar ut hur många barn som föds per dag i olika länder) att du föds i just Sverige? Känn dig lyckligt lottad.

Om jag föddes på nytt skulle jag tydligen hamna i Egypten.
Älskar Rädda Barnens idé här. Med att visa upp statistik över hur det ser ut för barnen i just det land du skulle hamna i. Det kan få folk att inte bara tänka till utan faktiskt göra något och hjälpa till i de länder som inte har samma vardagslyx som oss; att kunna ta livet för givet utan att känna rädsla över yttrande frihet, demokrati och att stå för den man är. Som att 96 % av flickorna i Egypten blir könsstympade - hur hemskt, tragiskt och brutalt är inte det?
Snurra Livets Lotteri du med
När Harry Potter blir verklighet
2011-05-10 » 18:44:25 / Kategori: Funderingar / KOMMENTARER (21)
Jag brukar göra rörliga bilder (animationer) som ni vet. Men detta är något utöver det vanliga, riktigt fränt.


En stillbild med rörelse (länk där ni kan se fler). Dessa två är mina favoriter. I lurve 'em. Speciellt den nedersta. Hade älskat att ha den som en maffig, stora tavla hängandes ovanför sängen; lite "I'm watching you" liksom. Hur mäktig är den inte??? Just att kunna fånga en rörelse och samtidigt göra en bild av det hela. Säkert inte jättesvårt men fränt och sketasnyggt.
Det får mig att tänka på Harry Potter. Typ hur de läser tidningen och alla artiklar rör på sig. Tänk den dagen vi kommer kunna skriva ut bilder som faktiskt rör på sig. Pussen skrattar åt mig när jag säger det. Och ja. Det är ju verkligen Harry Potter om något men är inte tanken häftig att leka med? Tänk så mycket filmer vi ser om allt övernaturligt. Vad säger att vi en dag inte kommer just dit? Vänta du bara. Någon dag, då går det det omöjliga ska du se. Ingenting är omöjligt.


En stillbild med rörelse (länk där ni kan se fler). Dessa två är mina favoriter. I lurve 'em. Speciellt den nedersta. Hade älskat att ha den som en maffig, stora tavla hängandes ovanför sängen; lite "I'm watching you" liksom. Hur mäktig är den inte??? Just att kunna fånga en rörelse och samtidigt göra en bild av det hela. Säkert inte jättesvårt men fränt och sketasnyggt.
Det får mig att tänka på Harry Potter. Typ hur de läser tidningen och alla artiklar rör på sig. Tänk den dagen vi kommer kunna skriva ut bilder som faktiskt rör på sig. Pussen skrattar åt mig när jag säger det. Och ja. Det är ju verkligen Harry Potter om något men är inte tanken häftig att leka med? Tänk så mycket filmer vi ser om allt övernaturligt. Vad säger att vi en dag inte kommer just dit? Vänta du bara. Någon dag, då går det det omöjliga ska du se. Ingenting är omöjligt.
Fenomen
2011-04-22 » 10:28:00 / Kategori: Funderingar / KOMMENTARER (11)
En bild säger mer än tusen ord


Alltså det nya programmet Fenomen... jag blir bitter. Jag är en av de människorna som faktiskt tror på spöken och övernaturliga ting. Men får jag någon bekräftelse för det? Hell yes to the no.
Den där lurifaxen Uri Geller står där överspeedad som en duracellkanin på amfetamin (tycker fortfarande hasch låter bättre att säga men har blivit rättad av en läsare som skrev att man snarare blir trött än speedad av det, fänx för information, typ) och säger "GRAB YOUR KEYS... YOUR SPOONES... EVERYTHING!"
Man bara "Öhh okej if you say so Urin. Ops. Uri." Jag står där framför TV:n som ett fån, med en sked i handen och en sked på TV:n ihopp om att den ska flyga all väg över rummet och krossa en spegel. Eller varför inte rakt i facet på mig, som en bitch slap. Bara jag får bekräftat att det funkar. Sedan börjas det: "1... 2... 3... BÖJ, SMÄLT!" Nähä inte det. Och klockorna han skulle få igång? Där stod jag framför TV:n och skrek "FUNGERA FUNGERA FUNGERA!!!" Inte konstigt att pussen börjar tro att man är spritt språngandes galen. Han som inte ens tror på sådant här lär ju inte tro på det mer när jag står och skriker på en sked att den ska böja sig...
En unge i minuten
2011-03-31 » 11:33:12 / Kategori: Funderingar / KOMMENTARER (22)

Åhh jag blir så rörd när jag sitter och tittar på En Unge I Minuten. Pussen tycker mest att det är äckligt. Eller lite småläbbigt så där.
Att föda barn eller som pappa vara med när kvinnan föder måste vara bland det mest maffiga och vackra man kan vara med om här i livet. Precis i samma sekund jag tänker det slår det mig att det är något jag aldrig kommer få uppleva. Inte helt genuint i alla fall. Att vara man och homosexuell i dagens samhälle är inte direkt gynnsamt om man är sugen på att bli förälder. Det är inte många gånger jag inte gillar att vara bög (ja alltså det är inget man gillar ena dagen och hatar den andra men ni fattar) men när det kommer till att inte själv kunna bestämma: NU vill jag ha barn och så vips pökar man och boom kommer en unge ut nio månader senare är tråkigt. Man får se det positivt; den dagen jag/vi bestämmer oss för att skaffa barn kommer det dels vara väldigt mycket kärlek inblandat då det är något homosexuella får kämpa för och dels vara något genomtänkt och ingen "fläcken-missade-lakanet"-olycka. Det sista tror jag är viktigt så det slipper bli massor med oansvarliga 14-årsföräldrar utan inkomst.
