Hela artikeln kan ni läsa på Aftonbladet. Bilderna är tagna därifrån.



Detta får mig att må illa, minst sagt. Inte hur killen på bilden (Lasse) ser ut, utan hur han behandlades för att han är öppet homosexuell och vågar stå för vem han är!

Lasse firade påsk med sina vänner, precis som alla andra. En person utmärker sig genom att säga "Vad gör den där jävla bögen här?" när han ser Lasse. Lasse och hans vänner håller sig för sig själva. Lasse somnar på soffan. En person går in i badrummet, hämtar en parfymflaska och häller den över Lasse och tänder sedan eld på honom.

För flera månader sedan fick jag en kommentar av en kille som konfirmerade sig. Att jag kommer ihåg detta är därför att jag blev väldigt upprörd vad prästen hade sagt till konfirmanderna. Kommentaren jag fick löd så här:

"Idag var jag på konfan och prästen pratade om homosexualitet. Han sa att det är nåt onaturligt som i vissa fall kan botas, han sa att det var som en sjukdom. Han sa även 'Om alla var homosexuella skulle det inte längre födas några barn'. Hur ställer du dig till kyrkan och bibelns syn på homosexualitet?"

Precis som överallt finns det homofobiska människor, personer som förtrycker andra, etc. Men att en präst står och predikar på detta vis till vilsna tonåringar tycker jag är, rent ut sagt, förjävligt. Att klassa homosexualitet som en sjukdom som kan botas är bara absurt. Prästen, precis som påven, förtrycker säkert sin egen sexualitet på något vis. Jag hoppas innerligt att de själva är homosexuella men inte går ut med det. Tänk synen när påven ligger på dödsbädden och hans sista ord blir "Praise the lord, I'm gay." Vilket uppror det hade blivit, men jag älskar att leka med tanken och tänker aldrig släppa den.


Åter till prästen. Samhället och Svenska Kyrkan har nyligen gått med på att viga HBT-personer till äktenskap istället för det så kallade partnerskapet. Givetvis har alla olika åsikter och alla präster gillar inte detta, men majoriteten har ändå röstat fram och gått med på detta. Han kan hålla sina subjektiva och elaka kommentarer för sig själv, speciellt när han inte vet någonting om det. Jag har själv varit med i många rörelser inom kyrkan (jag är fullt normal och ej hjärntvättad). KU (Kyrkans Ungdom) och även KUK (Kyrkans ungdomskör) var jag med mycket i när jag var yngre. Borde jag då fördömas och brinna i helvetet med tanke på att jag vistats i Guds hus fastän jag inte är "normal"? Bibeln är fri att tolka - därmed borde denna präst börja tolka bibeln annorlunda och växa ur sin äckliga, lilla bubbla.

Hur ställer sig en präst till andra präster som är bi- eller homosexuella? Fördömer han dem också från deras egen kyrka? Intressant tankegång!

Till sist tänkte jag visa Elisabeth Ohlson Wallins (som är en oerhört duktig fotograf) bild som gjorde uppror inom Svenska Kyrkan. Varför hon fotade bilden citerar jag: "Anledningen att jag gjorde Ecce Homo var att det fanns/finns präster som sa att Aids är Guds straff. Jag blev upprörd och just dopbilden berör detta utalande mest."

ROM. Under måndagens tal till diplomater vid Vatikanen gick Påven åter till fränt angrepp på homosexuella som lever i kärleksrelationer.

Han formulerade ett försvar för skapelsen genom att jämställa homoäktenskap med miljöförstöring. - Vi vet från vår dagliga erfarenhet att varelser är olika varandra och kan skyddas, eller hotas, på olika sätt. En attack kommer från lagar och lagförslag som i namn av att bekämpa diskriminering, slår mot den biologiska basen i skillnaderna mellan könen, sa Påven till de närvarande diplomaterna från 170 länder.
- Jag tänker till exempel på vissa länder i Europa och Syd- och Nordamerika, sa han och hänsyftade därmed på lagar om äktenskap för par av samma kön som antagits i dessa regioner senaste tiden.
Påven har tidigare gått till angrepp på homoäktenskap och bland annat kallat dessa ett hot mot freden." Hela artikeln är tagen ifrån QX

Fler artiklar som berör detta:
Påven-Fördömer-homoäktenskap
Påven-ser-homoäktenskap-som-fredshot

Chub = En kraftigt överviktig homosexuell man. (Minimumvikt är 120 kilo om jag inte minns fel).
Chaser = Smal, homosexuell man som tänder på överviktiga män (chubs)
Chub for Chubs = Överviktiga män som söker likasinnade. "Tjockis för tjockisar"



Någon som tittade på Generation Fett igår som handlade om Chubs & Chasers? Väldigt intressant faktiskt, även om jag blev lite smått äcklad emellanåt. Egentligen; vad gör en rätten att vara så pass fördomsfull? Precis som jag vill bli accepterad för min sexuella läggning så bör jag i min tur acceptera de som avviker på andra sätt från det "normala". Det är nog mer att jag inte kan sätta mig in i rollen att leta efter en Chub, då jag långt ifrån attraheras av detta. Men alla gillar vi olika.

Missade ni programmet kan ni titta på det här (klicka er vidare till Generation Fett (datum - 26/11). Man fick sig några goda skratt och en tankeställare, titta på bögtjockisarna, som programledaren så fint sade.

Förresten; San Fransisco är böghuvudstaden, om man tittar på programmet så förstår man varför!

cl

Tragiskt när man ser hur konservativ och trångsynta många människor är, och sedan för de över dessa hemska fördomar och åsikter till sina barn som sedan i sin tur för dem vidare... Det blir som en ond cirkel. Michael Moore är bra på det viset; han trycker på alla möjliga knappar för att skapa debatt och vara kontroversiell, han är inte rädd att sätta sig emot personer som står högre upp än honom. Det är personer som Moore som gör förändring, så enormt med cred till honom.

cl

Skillnad på att vara bög och kvinna? Ibland undrar man.



Det är många som ställer frågan "Jag har alltid undrat över detta, hoppas att du inte tar illa upp, vem är kvinna och vem är man i ett homosexuellt förhållande?"

Det är en rätt kränkande fråga, även om det på samma gång är väldigt roligt. Varför måste ett homosexuellt par innebära att en är kille och en är tjej? Vi båda delar på hussysslorna; även om Adam avskyr att diska mer än vad jag gör och om jag tvättar mer än vad Adam gör. Adam är även väldigt teknisk och kan byta däck på bilar, sådant intresserar mig inte ens för en femhundring så varför skulle jag då vilja lära mig? Men det gör inte han mer manlig än mig.



Vissa homosexuella förhållanden kan säkert se ut så; men då är båda killarna eller en av dem mer fjollig. Det är lika i ett lesbiskt förhållande; ingen av dessa framstår som killar även om en del lesbiska är butchar (en slags manlig gestalt).



Och när det kommer till sex; vem som är "giver" och "taker" (aktiv/passiv som man snarare brukar tala om) har ingenting med detta att göra, det tycker i alla fall inte jag. Att en del är mer undergivna än andra bygger inte på om man är mer feminin eller inte. Det hör nog väldigt mycket till vad man gillar helt enkelt. Men det är kanske detta man vill veta när man ställer frågan? Man tänker att den feminina är den som "tar den".

Alla gillar olika - smaken är som baken. Vissa bögar gillar analsex mer än andra; gör det att dessa homosexuella förhållanden är mer kvinnliga eller mer manliga än andra? Nej. Alla är olika, alla gillar olika saker och framförallt - alla beter sig olika. Vare sig det är ett heterosexuellt förhållande eller ett samkönat.

Då är den frågan besvarad i ett långt inlägg, perfekt. Sedan att jag bjuder på transbilder och Adam inte har några sådana gör inte mig till en kvinna, eller? Jag kanske är en shemale!

cl

Det är nog så här Socialstyrelsen tänker gällande "män-som-har-sex-med-män" och blodgivande.

Blir dock svårt för oss bögar när vi blir akutskadade och fort måste ha blod. "Ursäkta, har ni lite gayjuice?"

cl

Eva Dahlgren och Efva Attling har jag alltid sett som två starka och kärleksfulla makar. De var det första kända kvinnliga paret som ingick registrerat partnerskap, år 1996. Nu fick de bevisa sin kärlek åter igen; denna gång som äkta makar.



De ser så lyckliga ut så man blir helt varm i själen. Undra om deras liv är en dans-på-rosor, eller om de som alla andra par har upp- och nedgångar. Man kan i vilket fall som helst bara önska dem ett långt och lyckligt liv tillsammans.

Aftonbladets Artikel

cl

Det var en trevlig utekväll igår, tack vare sällskapet.

Vet ni vad den stora skillnaden mellan uteliv i en skithåla och en storstad är? Folket. I en liten byhåla som Leksand är många människor; trångsynta, fördomsfulla och uppblåsta. De har ingen självdistans och kan aldrig tänka "Outside-of-the-box". De stämplar folk för något de inte har någon som helst vetskap om, de viskar och pekar. Det är fult, det är irriterande och det är framförallt så förbannat barnsligt.

Om jag hade varit en liten bög utan självförtroende och självkänsla tror jag aldrig att jag hade klarat av det. Men tack vare att man har vänner vid sin sida som accepterar en för den man är, och att man själv har starka ben att stå på, så går det.



Nej, folk som säger att det är inte är lättare att leva som öppet homosexuell i en storstad har fel. Det finns fördomar överallt, men trycket från ett litet samhälle är betydligt mycket större än i en storstad. Sedan förstorar man saker många gånger, men inte alltid.

Precis som Madonna så grymt hade sagt; If you don't like my attitude, then you can Fuck Off!

Uppdaterat: Något jag glömde tillägga är att bland alla rötägg finns även guldkorn. De man minst anar ska acceptera en för den man är gör oftast det. Så det finns väldigt många underbara personligheter också!

cl

Ibland undrar man vem som skriver ihop dessa informationsblad. För det första; vad är "annan ersättning?" Exempelvis om man är dunderkåt och gör det för egen vinning?

Att män-som-har-sex-med-män inte får ge blod är ingenting nytt, även om det är absurt. HIV sprids mer bland heterosexuella i dagens samhälle än bland homosexuella, även om smittspridningen började bland HBT-personer. Samhället utvecklas, så borde även dessa etiska regler göra. Läste att Socialstyrelsen vill ändra denna regel så att män-som-har-sex-med-män får ge blod om de inte har haft sexuellt umgänge på sex månader. Socialstyrelsen menar alltså om jag går med i ett munk-kloster, lever i celibat och inte pillar på Adam under sex månaderstid; då kan jag få ge blod? Fuck you.



Jag pillar hur mycket jag vill! Over and out.

cl

"Kyrkan säger ja till homovigsel.
Homosexuella par ska kunna vigas i Svenska kyrkan. Det har kyrkomötet beslutat i dag." Aftonbladet

En kommentar till artikeln: "Då är det bara att gå ur Svenska kyrkan::Bibeln talar tydligt i denna fråga och varnar för homosex men ändå vågar Sverige ta detta på sina läppar att viga samkönade." Hallonbert, som kommentatorn kallar sig, måste vara helt rubbad; som många andra i vårt samhälle. Denna fråga är inte det enda Sverige vågar ta på sina läppar ska hon veta. Samhället utvecklas, kan inte folk växa ifrån bibeln och sluta leva strikt efter en bok som personer för hur-vet-länge-sedan skrev. Det är som att de, om någon, sitter fast med lösnaglarna i fittan och inte vågar sträcka fram handen och faktiskt utvecklas.

I alla fall; något väldigt positivt för svensk historia för de HBT-personer som faktiskt vill ha ett kyrkligt bröllop. Go Sweden!

cl

Alla blir vi kåta, vissa mer än andra. Allt fler i Sveriges samhälle blir mer vulgära (yay), undra hur det kommer sig. Jag är inte försynt av mig, vilket inte alltid uppskattas och Adam vet jag inte alltid tycker om det. Men att säga fitta, kåt, etc. Är det något tabubelagt? Ingenting jag skäms över i alla fall. Vi som tittade på Roast på Berns igår fick höra både det ena och det andra; som när Bert Karlsson (uhhh, rysningar jäms med ryggraden) svarade tillbaka till Petra Mede och förklarade när han hade sett henne naken och hur våt hon var, haha. Ja, jisses.



Men nej, inte det jag tänkte skriva om. Det jag istället tänkte prata om är; homofober och deras/er kåthet till bögar. Studier har visat, även om de inte är helt tillförlitliga, att homofober blir mer upphetsade av bögporr än icke-homofober. Är det inte konstigt? Nej; för som jag någon gång sagt till homofober; våga stå för den du är. Homofober har en slags förtryckt homosexualitet och istället för att erkänna att de tycker det är sexigt med två killar så tar de till aggressioner. Som sagt, detta är inte helt vetenskapligt bevisat; de kan även bli kåta eftersom att de blir så pass upphetsade (negativt sätt) att det kokar över och deras pekestock börjar kittla och växa till sig.



Vad tror ni? Är homofobi bara trams och att det är deras förtrycka känslor som de inte vågar stå för som kommer ut på fel sätt? Det är också komiskt hur många heterosexuella killar som har svårt att ta till sig komplimanger av bögar. Hallå, det är bara en komplimang? What's the big deal? Det är inte en fråga om en avsugning direkt. Om man tycker att en kille är vacker, klart man kan tala om det utan att behöva tänka "Shit, tänk om han tänder till?" Tänder till tänker ni, höhö, nej inte i brallan utan faktiskt tänder till med taggarna utåt.



Av 35 gravt homofoba män och 29 icke-homofobiska killar (studie gjord av forskare vid University of Georgia) visade 54 procent av homofoberna med hjälp av sensorer på snöppen att de blev upphetsade av bögporren, medan bara 24 procent av icke-homofoberna blev påverkad. De båda grupperna blev ungefär lika upphetsade av hetero- samt flatporren.

Så, om du som är homofob kommer in på min sida - har du en våt dröm om att se mig naken? Det kanske kittlar så där extra mysigt; går rakt upp i ryggraden och ut som ett spjut i brallan, vem vet?. But I like it, it's kinky and I like it funky!

cl

"12-årig pojke bytte kön och namn - nu rasar skolkamraternas föräldrar.
När terminen började dök en 12-årig pojke upp klädd som en flicka. Vid en samling i aulan meddelade skolledningen att eleven hade bytt kön - och namn." Aftonbladet

What the fuck? Låt barnet vara ifred. Jag säger bara en sak; att man kan vara 12 år, så otroligt psykiskt stark och klara av något sådant och få sådant stöd av sina föräldrar är ofantligt vackert. Många kan inte sätta sig in i hans (hennes numera) roll, hur det är att födas i en kropp som man känner inte är ens egen utan att man fötts till fel kön. Jag tycker att jag har haft några motgångar när man kom ut som homosexuell, men det måste vara ett paradisliv i jämförelse med att komma ut som transsexuell. Jag respekterar verkligen föräldrarna till barnet som tillåter detta könsbyte vid så tidig ålder och som faktiskt har accepterat hans beslut.

(Humorbild upp i allt - men varför inte? Timberlake kanske byter kön en dag han också)


"Alla elever vid skolan i södra England kallades kort efter terminsstarten till en samling i aulan. Skolledningen hade ett tydligt meddelande:
– Ni har märkt att en elev saknas. Det är för att han numera är en flicka.
Skolkamraterna ska ha uppmanats att i fortsättningen behandla 12-åringen som en flicka och använda det nya flicknamnet."

"12-åringen har sedan tidigare berättat för kamrater att han känner sig som en flicka och vill byta kön.
Han bar ofta rosa hårband, körde en rosa sparkcykel och bar bikini på simlektionerna.
Men när han dök upp i skolan efter sommarlovet hade han inte bara låtit håret växa och bar tofsar; föräldrarna hade också gjort en namnändring så att 12-åringen numera har ett flicknamn."

 

Fastän han (numera hon) blev retad och trakasserad i skolan visste han vem han var och hur han ville leva sitt liv och han fullföljde det - starkt säger jag! Sedan samlingen i aulan har hon inte varit i skolan och familjen har nu polisskydd, är det inte läskigt? Det är 2009 och man får inte stå för den man är.

 

 

Bilden ovan är på Kim Petras. Hon studerar fashion design och har även spelat in några singlar. Hon föddes som pojke, vem kan tro det när man ser bilden? Vid 12-årsålder påbörjade även hon sin förändring. Det är bra att börja tidigt med att byta kön om man är helt säker, för då slipper man komma in i puberteten som "fel" kön och det blir enbart krångligare.

cl

Detta är till alla trångsynta, fördomsfulla och alla homofobiska personer där ute i vårt samhälle. Många kommentarer blev det till inlägget jag skrev om surrogatmammor och homoadoption. Alla får självklart tycka och tänka vad de vill - vi lever i ett liberalt land och det uppskattar både jag som du. Men ibland undrar jag om vissa personer har tappats för många gånger när de var små eller något; vissa föräldrar är som sagt inte bra föräldrar.

"Barnet blir förstörd om det har föräldrar av samma kön. Barnet blir mobbat och får en skev bild av samhället." Well, darling, barnet blir inte förstörd någonstans utan tvärtom; barnet (människan - den självständigt levande organismen!) får en vid och bred syn på samhället och vad det har att erbjuda - inkluderat alla trångsynta bitterfittor. Bara man talar om för barnet från tidig ålder att alla familjer skiljer sig från varandra och att det inte finns något som heter normalt - för ingen är normal utan alla är vi unika och speciella på vårt eget vis. Och att barnet skulle bli mobbat? Fick en bra kommentar kring detta: "Dock tycker jag det säger mer om barnen i skolan och brister i skolsystemet, än att det är fel på barnet till homosexuella." Word, sista'!

Om barn till ett homosexuell par påverkas så förbannat mycket som ni antyder - hur kommer det då sig att jag är bög? Ingen i min släkt har tidigare kommit ut som HBT-person och min pappa är MC-knutte - borde inte det om något gjort mig till en svettig moppepojke som älskar volvo? Fuck it. Man blir den man är, även om miljön påverkar oss så blir inte barnet homo-/bisexuell bara för att föräldrarna är det.



Spank me! My parents succeeded to produce a homo boy! ♥

cl

http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article5588315.ab --> Artikeln om HBT-föräldrar.



Jag är bög/fikus/gay/stjärtis... You name it. Jag älskar barn och vill verkligen ha barn när jag är äldre. Frågan är bara - är detta ett omöjligt uppdrag? När man läser artiklar som denna blir man inte annat än ledsen. Allt jag förespråkar; både genom bloggen, privat och som jag även diskuterade på mitt nationella prov i Svenska B - en HBT-förälder är inte en sämre förälder och förstör inte barnets barndom! Tvärtom, det gör att barnet får vidgade vyer och inte blir lika instängd och trångsynt. Vad säger att barnet måste bli bög/flata bara för att föräldrarna är två pappor eller två mammor? Det viktigaste av allt i denna värld är att ge kärlek; och det kan jag garantera att jag kan ge lika bra som en heterosexuell mamma och/eller pappa.



Surrogatmamma är givetvis ett bra alternativ, även om det är dyrt. Men varför ska det vara så svårt för oss HBT-personer att adoptera? Är det inte viktigare att barnet får en trygg uppväxt istället för att se till könet på föräldern/föräldrarna?

När jag läser sådana här artiklar vill jag inte annat än bli politiker; upp till kamp! Jag skulle vara en jävel på att argumentera för min - samt andras - åsikter. Tänkte säga; låt barnen välja! Men det kan bli svårt med tanke på om de är spädbarn. Är det bättre att barnet växer upp i en drogmissbrukarfamilj istället för två kärleksfulla pappor/mammor? Love is all we need; samt en jävla massa tro och hopp!

cl

Fick en vettig kommentar angående detta inlägg - I just Realized I'm Gay (hur jag kom på att jag var homosexuell) - som fick mig att tänka. "Sen har jag upptäckt att det är oerhört många som kan tänka sig att ha sex med någon av samma kön, men absolut inte vara tillsammans med dem."



Det är rätt klatschigt ändå! Hur kan man säga att man är heterosexuell, men ändå ha sex med någon av samma kön? Är man då verkligen hetero? Är man inte nyfiken/bisexuell då?

Tittade på ett TV-program (eller om det var en artikel) förut som berörde just detta; det handlade om heterosexuella killar som spelar in bögporr eller strippar för killar. Varför? Jo, för att de dels tjänar bättre om de gör bögporr och när de strippar för killar så tjänar de mer dricks för killarna är inte lika snåla som tjejerna (inte mina ord, utan en av de som var med i inslaget). Men kom igen, om man är kille och verkligen kan tänka sig (och faktiskt gör det) att suga av en annan kille eller köra på honom i daimstruten - då är man fan-i-mig inte heterosexuell. Varför bara inte inse det? Man gör inte något sådant för pengar, eller är människor verkligen så giriga?

(Undra om dessa sexiga hunkar är hetero? Jo, tjena va...)


En fråga som dök upp var "Men... Hur får du upp den så länge då?" Svaret blev att han tittade på sexiga bilder på sin flickvän, heteroporr och liknande och åt viagra. You go boy.. Snacka om sjukt. Nej, jag kallar det snarare att han är desperat.

Komiskt? Faktiskt!

Let's have some fun this beat is sick, I wanna take a ride on your disco stick.

cl

"Jag har en fråga som jag inte tror att du har svarat på. Din fina komma ut-historia har jag ju läst, men jag är lite nyfiken på hur du 'kom på' att du var homosexuell. Har du alltid vetat det eller har du något speciellt minne? Läste om en kille som insåg det i en dröm. Skulle vara intressant om du ville skriva ett inlägg om detta.” Anonym

Först och främst läs detta inlägg: Was I born gay?

Om man läser det; då behöver jag nog inte fylla i mycket mer mellan raderna så förstår man kanske mer, vad vet jag.



Hur jag kom på att jag var homosexuell? Jag vaknade upp med en blöt fläck på lakanet och tänkte "That was not a lady in my dream!". Nej, det är svårt att säga exakt hur man kom på att man är homosexuell, det är en fortskridande process. Jag kände relativt tidigt att jag kunde attraheras av killar, men som sagt så visste man om att det var fel (om man utgår från alla heteronormativa perspektiv) och tänkte själv att det skulle gå över. Men saken är den att det inte går över, kanske för vissa men inte för mig och inte för många andra heller. Hur mycket än vissa vill att det ska ändras och att det enbart är en fas; get over it, säger jag.

Jag har en vän som var (exakt - var) flata, men nu är tillsammans med en kille. Det hon aldrig trodde skulle ske, det skedde. Hon har alltid känt att hon dragits mer till tjejer, men helt plötsligt träffar hon en kille som känns som den rätte och det kan man inte styra över. Jag kan aldrig säga att jag aldrig kommer kunna falla för en tjej, men som det känns nu så nej. Jag är homosexuell, har pojkvän och trivs med det. Jag har även fittfobi (som jag skrev tidigare - ser ut som sprängda Gorbys-köttfärspiroger, urk) så tror att det blir svårt, delen när det kommer till sex i alla fall. Men människan är en fascinerande organism som är okontrollerbar, till viss del.



Sedan tror jag att det är viktigt att man själv inser att det inte är något fel med att ha en avvikande sexualitet. Man måste kunna älska sig själv för att kunna älska någon annan, det är ett bra citat. Om man inte själv kan acceptera den man är - hur ska då någon annan kunna göra det? De som inte accepterar en för den man är - är de någon man vill ha i sin närhet? Knappast. Kapa linan/bandet, det är ingenting värt. Man ska hålla sig till de personer som man själv älskar och som älskar en tillbaka, det är då man får som mest tillbaka.

Våga; att våga är en början och en förbannat bra sådan! Med tiden lär man sig - övning ger färdighet, jag lovar!

cl

Anledningen till varför jag inte är på Pride? Se bilden (google) nedan.



Okej, jag ska inte överdriva. Jag driver en gayblogg men har aldrig varit på Pride. Varför? Därför att jag inte har något intresse av det, eller behov för den delen. För att citera Rickard "Vem vill få både Aids och svininfluensan på samma gång?" Haha. Det är säkert jättetrevligt och roligt, men jag har bara inte funnit mig att ta mig dit. Har varken haft tid eller velat. Om det är något jag skulle vilja se så är det Paraden, men allt annat jocks kan jag skippa.

Jag tror att Pride är bra för många HBT-personer, de som kanske känner sig extra utsatta av samhället och känner sig ensamma... Men jag är inte en av dessa HBT-personerna. Jag har vänner som inte bryr sig i min sexuella läggning och de som bryr sig - är de vänner? Nej, exakt. Då är det bara att man skiter i den "vän"kontakten, för det är långt ifrån en vän.



Jag tycker även att Pride kan ge ut fel budskap till folk när det springer runt en drös med fjollor, sminkade till max och massa dragshows. Trevligt kanske, men inte bra för synen mot HBT-personer. Fler fördomar dyker upp och homofober tänker säkert "Där ser ni, precis sådär lever alla bögar! De sminkar sig så där, går runt i glittriga kläder och sjunger I'm a Barbie Girl."

Nog om det. Pride är som sagt säkert bra för många och säkerligen jättetrevligt! Jag kan inte säga om det är något för mig eller inte med tanke på att jag aldrig varit där; men det känns som att det inte är det. Jag får ta mig dit - nästa år kanske - och sedan kan jag ge en rättvis bedömning om det är fjoll eller inte.

cl

Är det rättvist att döma någon utifrån utseende? Jag fokuserar på homosexualitet nu, men det gäller även mycket annat - såsom mörkhyade exempelvis. Hur många tar inte för givet att en svart människa (en neger/negress) kommer från ett annat land och kan vräka ur sig något som "Vart kommer du ifrån?" varpå svaret blir "Sverige." och följfrågan blir "Ja, men vart kommer du ursprungligen ifrån" och svaret på det blir "Sverige, din jävla schebabunge!". Vi människor är alldeles för fördomsfulla - vart kommer detta i-grund-och-botten ifrån? Vem är det som lär upp oss att vara kritiska och fördomsfulla? Föräldrar? Samhället? Alltihop spelar en stor roll och formar oss till dem vi är.



Då kommer vi till oss HBT-personer. Är det rätt att döma oss utifrån utseende? Det blir allt svårare med tanke på modet som har tagit över allt mer. Förut stack bögarna ut med vissa klädtyper (inte alla så klart) men nu är modet väldigt brett så man kan inte enbart gå utifrån en klädstil (för den delen är inte en klädstil en könsroll) för att avgöra om en person är bög eller inte. Lika med att jag har piercing i tungan - är det speciellt bögigt? Glömmer aldrig den kommentaren "Är inte du han bögen med piercing i tungan?", då var jag inte ens öppen med min läggning som jag är idag. Oh ja, min piercing är superbög! Dock hade jag en rosa kula en gång, den var fjollig om något.

Sedan är många killar - majoriteten är killar - rädda för bögar för de tror att alla bögar är fjolliga, men så är det givetvis inte. Långt ifrån alla är fjolliga och använder smink; se bara på bilderna, hur fjollig är jag egentligen? Det är ungefär som att säga att alla lesbiska är butchiga. Vissa lebbar är långt ifrån butch (läbbigt va?), de kan vara oerhört feminina. Tyvärr har allt för många en skev bild av hur HBT-personer fungerar och är; vi är som precis alla andra, lika känslosamma, i behov av kärlek, etc. Förhoppningsvis blir deras bästa vän bög eller flata så de får ett vidare perspektiv vad som döljer sig bakom fasaden - en skattgömma fylld av trevligheter i oändligheten!



cl

Vad känner just du att du vill få ut med din blogg? Grannens underkläder som är köpta på Myrorna? Personer som stinker svett och inte använder deodorant? Eller kanske om just ditt - precis som mitt - ointressanta liv?

Min blogg handlar om mycket olika; en varvning mellan orelevanta ytligheter som shopping och liknande till djupare och allvarligare funderingar som samhällsproblem, homosexualitet och hur det faktiskt är att leva som homosexuell i ett litet, fördomsfullt samhälle. Jag tycker faktiskt att jag har lyckats - att många har ändrat sin syn kring homosexuella och ser att vi är som precis alla andra; speciellt folk här runtomkring. I början var det mycket snack om att det var äckligt och liknande. Men jag har hört hur homofobiska killar härifrån har pratat om mig och sagt "Den enda bögen jag accepterar är gaymasen." Även LIF:s hejaklacksledare Emil kom in i receptionen för någon vecka sedan, full var han kan man tillägga, när jag jobbade och frågade om taxinummer. Han blev tyst och sade sedan "Förresten, jag läser din blogg. Jävligt stark hörredu! Du blir kanske förvånad att en huligan som mig säger detta men det är modigt! Om någon gör dig illa... Ja..." Och så fortsatte han. Det var lite pinsamt med tanke på att Jenny som har hand om oss receptionister stod där, men samtidigt värmde det. Att folk faktiskt inte blir äcklade eller förbannade för att jag vågar stå för den jag är. Det är frihet, och det är härligt!

(Vad symboliserar denna bild? För mig står den för utanförskap. Hur jag sitter där ensam, vilsen men ändå stark och kämpar. Något jag har lärt mig med tiden. Vill man något; då får man kämpa! Jag tar ingen skit bara för att jag bor i en liten by och lever som öppet homosexuell, jag har samma rättigheter).


Många säger även "Ni bögar gör en sådan stor grej av det och vill bara utmärka er som något speciellt, men ni är ingenting speciellt och varför skulle ert liv vara så mycket mer intressant?" Nej, våra liv är som vilket liv som helst - bara något mer invecklat då jag inte kan sitta och hålla hand med min älskling utan att få blickar, bara som ett exempel. Jag vill bevisa att man inte behöver vara på ett speciellt vis bara för att man är bög! Många säger "Jag skulle inte kunna tro att du är bög", och det kanske stämmer. Jag har blivit mer säker i min läggning och mer naturell, kan därmed anspela mer på "bögeriet" och skämta till det ibland men utan att vara fjollig. Sedan är det väl min klädstil som isåfall skulle kunna "avslöja" att jag är bög - men samtidigt, gör en klädstil en person till bög? Nej, bara det att jag vågar ha på mig det jag känner för utan att bry mig i vad du, din syster eller din homofobiska pappa tycker.

Så från mig till er - vi är alla likadana, men ändå så olika! Respect, sister!

cl