Fantastiskt hur vi kan vara så snygga som vi är med tanke på hur vi började

2012-09-30 » 10:32:00 / Kategori: Bögen i Fokus / KOMMENTARER (8)

 

Jag älskar naturvetenskapens värld.

 

Jag blir verkligen fascinerad. Inte så fascinerad som pussen dock som kan börja gråta när han kollar en video på Youtube över hur DNA replikerar sig. Men det är häftigt; tänk vilken maskin vi lever i.

Ta bara den tidiga utvecklingen som ett exempel - är det inte fränt hur sällan det ändå går "fel" i utvecklingen? Tänk så mycket tok som ändå kan hända på vägen liksom.

 

 

 

Tänk att vi alla har varit här. Från en liiiten, liiiiten spermie (som tur nog inte hamnade som en fläck på lakanet) som på vägen genom den mörka, läskiga grottan mötte vår stora kärlek - ägget.

 

Tur dock att vi lämnade alien-stadiet rätt så fort.

Ja, visst är det fantastiskt ändå :)

Det är verkligen otroligt! :)

Precis det har jag också tänkt när jag läst på sånt där.
Att jag lever är ju ett under, med tanke på allt som kunde ha gått fel.

haha du skriver så roligt!
ja det är coolt

ha ha nej kul om vi hade sett ut som aliens ju ;)

Tänk att jag lyckats två gånger med det där.

Alltså själva befruktningen. Akten har jag dock fortsatt att träna på.

Man nu är leveranserna stängda för resten av livet. Tråkigt ändå.

Usch, sådant här påminner mig just nu om mitt gyn-besök för en vecka sen. Blev inte alls förvarnad, var megarädd för det ena och det andra iom. oförklarliga smärtor i buken som fått mig och svimma osv. (Anledningen till att jag ringde och bad om en tid alltså.) Först satt man och hade samtal och förklarade problemet, då dyker en studerande upp och bara hälsar och säger sitt namn, och sätter sig och lyssnar och ställer mer motfrågor än vad den första läkaren gör (som dessutom hade jättesvårt att behärska det svenska språket och megasvår att förstå sig på..). Jag tänkte bara: Jaha, nåja, hon kanske bara var sen eller något, tänkte inte mer på det.
Sen ligger man där, vresande och blottad för hela världen (nåja, för gynekologen iallafall). Sedan, efter två minuter dyker tydligen läkarstuderande upp och ska få lära sig känna och kolla, utan att jag sagt att det var okej. Kände mig nästan våldtagen, och visste inte vem jag skulle lyssna på eller fokusera på. Folk sprang ut och in. Tack och lov att jag varit på gyn-besök innan och att det inte var min första gång, eller att de skulle upptäcka en oväntad graviditet eller något annat känsloladdat...

Men usch, så fel, att inte fråga om det var okej, att de fick vara med i utbildningssyfte. Jag hade inte sagt nej, men just då, utan mitt godkännande, kändes det bara hemskt. Det är liksom ganska privat, sådana där besök...

Vet du att i celldelningen, stadie C, "morula" betyder björnbär på latin? Det var en av de saker som satte sig hos mig när vi läste reproduktion ;)

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:




Kommentar: