Blir likblek och svettig när jag håller i någon annans bebis
2012-05-10 » 14:34:41 / Kategori: Bögen i Fokus / KOMMENTARER (14)
Igår när jag jobbade kom en kollega som fått barn förbi och visade upp sin sex veckors lilla bebis.
Helt plötsligt säger mamman: Jag ska bara gå gå på toa, här håll honom.
Hå... HÅLL??? BEBISEN?! JAAAG?
Jag hade ingen bebis att slänga iväg så peruken får illustrera hur jag såg ut, okej?
Jag blir alldeles varm, likblek och svettig när jag ska hålla i någon annans bebis. Jag vill själv ha barn i framtiden. Men det är ju en annan sak. Då är det ju MIN bebis jag kan slänga runt som jag vill.
Bebisen börjar, of course, GRÅTA när jag håller honom varpå resterande pantertanter i rummet skrålar i kör: men vääänd bara på ungen! Va? Vända... på ungen? HUR DÅ? Det är ju så mycket att tänka på?! Inte nudda fontanellen (som jag trodde, när jag var liten, var ett hål rakt igenom in till hjärnan typ lika poröst som chokladpudding) och nacken måste hållas stadigt och.. Ja. Det är ju massor att hålla reda på? Och mitt upp i allt ska jag alltså VÄNDA på bebisen och försöka lägga honom stadigt i mina armar istället för att hålla honom som en skyltdocka?
Don't think sooo.
Hahaha hoppas verkligen inte du gjorde så där med bebisen ;)
Haha känner igen mig så. Får alltid lite småpanik när jag ska hålla en liten bebis. Dessutom börjar alla ungar gråta när det är min tur att hålla. Gör ju inget fel, pratar med gulligull-röst och ser sådär mammig ut men nej, tårarna sprutar. Och ja, det är nog en helt annan sak när det är ens eget barn :D
haha! Du måste börja öva Christoffer! XD Bebisen känner ju av ditt stela, krampaktiga hållning. Jag hade fan också börjat böla! :P
Jag älskar barn, börjar prata bebisspråk med dem. Tydligen är det en inbyggd instinkt hos oss människor, som gensvar på barns "bebis-språk - blluubluu, gagaala?". Men min väninnas (R.) bebisspråk tar priset! :D
Bebisar alltså...Jag förstår mig inte på dom, alls. Det är bättre att andra tar hand om ungar.
Haha! Bebisar börjar alltid, alltid gråta när jag närmar mig dem. Undrar om de typ kan känna lukten av min rädsla eller något sånt :)
Eftersom jag inte var på jobbet igår förstår jag att du benämner kollegorna för pantertanter. Men lägg noga på minnet när Tant Anna befinner sig på arbetsplatsen så du slipper råka ut för diverse "missöden"...
Hehe! Övning ger färdighet... ;-)
Men jag förstår dig. Mina egna barn gör jag lite "som jag vill" med. Det är inte alls samma sak att leka/hålla/prata med andras barn! :rolleyes:
Haha hög igenkänning här och då ska jag ändå blir morsa om några månader :P man lär sig väl haha :D
Själv jobbar jag med 1-åringar heeela dagarna och kan känna så,den du! Moahahahahha*
Anna: Haha! Hade du varit där hade jag givetvis INTE skrivit pantertanter. ;-)
hahahaaa!! ^^ ser det framför mig! ;-)
Hahaha! När jag hade fött min dotter och fick upp henne på bröstet så var jag på väg att säga "nej JAG vågar inte hålla!" Sen kom jag på att det var min unge så det var ju bara att hålla och se glad ut :P
Sen märkte jag att det var jättelätt att hålla för jag fick ju självklart en superbebis som kunde hålla upp nacken själv och inte alls var som en degklump. Man kunde slänga runt henne lite hur som helst hehe. Blev en chock när jag skulle hålla i en kompis bebis som bara låg där och inte hjälpte till över huvud taget :P Skitläskigt!
Jag har aldrig varit så mycket för att prata och gulla med andras bebisar/barn. Varit lite rädd för att göra fel. Men tro mig, det blir helt annat med sina egna, man lär sig :) Tror du skulle bli en helt fantastisk pappa!
haha, älskar din blogg, får mig att garva varje gång jag kommer hit:D
