Något jag blir berörd av
2011-12-19 » 10:18:09 / Kategori: Bögen i Fokus / KOMMENTARER (10)
Kunskapskanalen. Naturprogram. Det är inte mycket jag blir berörd till tårar av, men naturprogram berör verkligen. Det är så vackert. Så mycket intryck och känslor att det bubblar över. Tänk hur olika vi är, men ändå så lika.
Både pussen och jag bölade som lipsillar igårkväll. En zebra hade förlorat sin sto (mamma). Pappan övervägde att gå ifrån barnet, som inte ville lämna sin döda mamma, och följa med flocken, vilket hans instinkter säger åt honom att göra, men han valde sitt barn framför flocken. Åhhh. Det var så vackert.
Något annat som fascinerade mig var när Människans Planet sändes på SVT2 tidigare i höst om ett liv i de tropiska skogarna. 40 meter upp, utan livlina, står pappan-i-familjen och balanserar på en trädgren för att fånga honung till sin familj, samtidigt som tusentals bin sticker honom. Här i Sverige skriker vi över en geting.
Det ger mig gåspäls. Det är så fint. Så... naturligt och vackert. Det där är sann lycka. De är så nära naturen och långt ifrån vetskapen om vilken civilisation som döljer sig bortom horisonten. De är helt isolerade men ändå så lyckliga - kanske lyckligare än oss? De vet inte vem Steve Jobs var, vem president Obama är eller vilket imperium IKEA har byggt upp. De har bara sig själva och sin kärlek till naturen och varandra; de behöver inget annat.
ÅHHH det på människans planet var verkligen fint :) jag gillade speciellt dom som byggde koja högt upp i träden och alla kvinnor bar barnen upp där och allt. vilket liv :)
Gillar hur du skriver att dom på något vis är isolerade för det är faktiskt så men ändå så känns det som att dom inte bryr sig heller vad som finns där ute som dom inte vet om. Häftigt är det! :)
aw vad söta ni är :) men håller med natur program måste göra alla lite tåriga annars är man inte mänsklig :P
hah du e ju för söt :D
men det är som du säger, djurprogram kan vara mer ledsamt att se, än tex en film
Åh, jag brukar googla naturfilmer och sitta där sedan och mysa. Fint :)
* sitt sto. Fast säger man sitt sto så syftar man mer på en hingst och hans sto, eftersom det är precis som att man skulle säga att ett barn förlorat sin kvinna istället för mamma:P
JA, jag MÅSTE rätta! Vad fan har man inget att göra så får man ta vad som finns :P
ÅH så vacker, jag hade nog inte heller kunnat hålla mig från tårar! Det låter som rena Disneyfilmen ju! :D
sv: Haha ja det är sant, så lite packning som möjligt vill man ju släpa på!
Håller med vad nån annan skrev här ovanför att naturprogram kan vara mer sorgsna än filmer. Det blir verkligt på ett annat sätt och så nära :)
Awwee vad sött av pappan!
Haha åh, jag känner igen mig (såvida du inte var ironisk nu?). Älskar naturfilmer! Känns som att man typ kommer på vad som är viktigt i livet när man ser sånt... Aha-upplevelse varje gång. :P
Jag håller helt med dig! Naturfilmer och liknande kan verkligen beröra, så fint och sorgligt, men det är ju ändå sanningen, då då blir man extra berörd..
