Varför är det alltid, alltid, ALLTID samma dilemma? Man sitter framför datorn, TV:n, boring skolböcker eller vad det nu kan vara och tänker "jag borde gå in till stan och hämta ut paketet som kommit...". Tiden går. Inget händer. Sen helt plötsligt får man en snilleblixt och bara TADAAAA nuuu går viii. Vad händer? Jo. Du har väntat i 15 minuter för länge för när du väl är framme för att hämta ut paketet öppnar himlen sig och ger ifrån sig inte bara en regndroppe utan en hel flod. Typ som om himlen bara har väntat på att vi skulle traska in till stan JUST DÅ.





När vi väl kom hem såg vi att paketet såg minst sagt lite... suspekt ut? Nu syns det inte så jättebra men det ser ut som en liten kista. Gjord för barn. Undra vad folk måste ha trott? Att vi är läskiga pedofiler (ehm ja det finns ju faktiskt de som associerar bögar med pedofiler...) som ska hem och begrava en liten baby? Eller att vi har en dränkt katt hemma som ska planteras (begrava menar jag, plantera en katt låter läskigt typ som att önska sig ett kattspöke) ute i Bolougnerskogen utanför? Som tur är var det bara vårt akvarieskepp som hade kommit. Från Kina. Med en fet, läskig skalbagge inuti som prasslade omkring. Ni kan ju se framför er hur vi skrek. Sen blev det på med de rosa, ultrafierca städhandskarna med skräcken i ögonen. Vi fick ut skeppvraket utan några större psykiska problem och skalbaggen är ett minne blott.