Sjuk(a)hus-tankar
2010-05-22 » 13:48:31 / Kategori: Funderingar / KOMMENTARER (7)
Har ni tänkt på vad bra människan är på att koppla bort saker-och-ting? Inom vården måste man nästan göra det, annars skulle man bli mentalt instabil och i slutändan ett psykfall.
När man pratar om en patient säger man inte alltid namnet utan man säger oftast rummet och sängen de bor på. Exempelvis "Sepsisen på 1:2 ska till avdelning idag.", eller "Det kommer en intox nu som ska in på 2:4".
När en patient dör är det givetvis tragiskt. Men för personalen blir det mer "Tarmen på 3:2 dog inatt", ungefär som att en tarm dog. När en patient dör; då vet man att en ny kommer, ungefär så. Det rullar hela tiden på. Men tänk för patientens familj, där raseras hela världen. Frun till en man som dör kommer hem till ett tomt hus utan man - hennes allt har precis försvunnit, och för oss dog precis "tarmen"...
Även om det är sorgset så är det tur att människopsyket är starkt, annars hade man aldrig orkat.
Du är så klok! Stämmer så bra!
Nej ush, det är väl tur det,. men samtidigt kan det nog vara så att den bortgångnas släkt kan tycka att sjukhusen är lite känslokalla,.. men tur är det vääl att vi har starkt psyke som du säger! :)
Sv INNE????!??!??!?!?!!!?!?!? :O... Det är inte okej Christoffer.....
okej det förstår jag det är inte så bekvämt.. om man säger så :P
PUSS
Personalen inom sjukvården är värd många medaljer! Jag har bara varit i kontakt med döden vid ett par tillfällen, och även om ett av dessa tillfällen (av förklarliga skäl) etsat sig fast på hornhinnan så är jag imponerad av människor som väljer att jobba inom ett yrke där detta är en vardag!
när jag arbetade på ett äldreboende, så hade jag ju inte medicinsk kunskap, så jag fick inte dela ut det, därmed hade jag lite mer tid under mitt sommarjobb att samtala med dom boende, och jag minns så väl en gång när jag knackade på dörren till en dams lägenhet, och hon öppnade och sa; men jag har redan tagit alla mediciner... ? jag: men det vet jag, jag ville bara prata lite... då säger hon: men menar du detta? det brukar dom ju aldrig hinna med..
så jag satt med henne i en halvtimme och prata om allt mellan himmel och jord, och jag såg hur hon sken upp av att jag faktiskt inte ville annat, än att just prata... så ja fråga henne vilka tre råd hon kunde tänka sig att ge mig i livet, hon då säger hon:
1: var alltid glad
2: lyssna på din mamma
3. tro på gud.
än så länge har jag klarat av punkt ett och två,
trean lämnar jag till dagen innan jag dör, så jag iaf kanske får hamna i himlen ;P :)
men ja.. det är ganska sorgligt att höra personalen säga: dörr 17 ska ha sin medicin kl två, etc...
men man förstår ju, precis som du säger,
att det är ett sätt att hantera allt som har med liv och död , för skulle man ta till sig precis allt, så skulle man själv hamna på sjukhus till slut ;)
va rädd om dig going, you know i love your blogg :)
Ja, man måste ju hantera det på lättast sättet annars lär man aldrig palla det. =/
riktigt bra skrivet! Jag har iallafall fått lära mig att man väljer att säga siffror istället för namn.. sekretessen kan ju vara lite behövlig ibland.. Som på mitt jobb, står man i receptionen och pratar om de där, då blir det helt klart lägenhetsnummrena.. :)
Om inte "Tarmen" dog hos er. Hade ni alla haft de riktigt svårt att sköta jobbet :) Man kan inte blanda känslor med jobb då de inte kommer sluta bra i längden
sv: Awww tack för du är så söt!! :D
Jag o Adam besitter alltså samma gen, kan äta som hästar utan att gå upp ETT gram? :P
