Was I born gay?
2009-02-05 » 17:26:30 / Kategori: Homosexualitet / KOMMENTARER (11)
Då ska jag ta och skriva lite om det jag tog upp igår - hur man "blir" homosexuell.Man kan fråga sig själv om man föddes som bög eller inte, och det är verkligen svårt att svara på - finns det något riktigt svar egentligen? Igår när vi var hemma hos Märta och pratade om detta så började jag diskutera transsexuella, att de från tidig ålder känner att det är något fel; att de inte hör hemma i den kropp de är i. Något liknande skulle man kunna tro att det är med homosexuella, men så var det inte för min del. Jag kände inte ändå från tidiga barnsår att jag var bög. Jag är dock säker på att tanken kring pojkar har slagit mig, men det förklarade Sten med att alla pojkar är mer eller mindre bisexuella när de är i en viss ålder, då man är som mest nyfiken. Sedan tror han att detta utvecklas till att vissa går "tillbaka" till att bli heterosexuella, medan vissa helt enkelt känner att de dras till samma kön - eller båda könen så klart.
När man var liten hade man flickvänner var och varannan dag, inga konstigheter med det då inte. Man tänkte inte på killar på det viset, men allt efter tiden gick så började jag känna att jag drogs till killar - någonting pirrade inom mig när jag såg en kille som var söt. Jag slog självklart bort dessa känslor då jag visste att det var "fel", men allt efter tiden gick så kände jag att det inte gick att stå emot - jag gillade killar och så var det bara.
Jag i det kritvita, dundervackra håret!
Jag kan ha någon 'flashback' ibland från när jag var liten att jag kollade på killar i duschen, detta var när jag var väldigt liten. Men jag kan inte säga om det är för att jag är homosexuell idag och var det då, eller om det var av ren nyfikenhet att kanske se en större snopp eller något. Jag menar - alla killar kollar in varandra, det kan ingen förneka. Och då menar jag inte att man kollar in som "Åh, vilken snygging!"
Jag tror däremot att miljön spelar stor roll! Jag har alltid lekt mest med tjejer; alla kalas och liknande så var jag nästintill alltig själv kille med massa tjejer runt om kring mig. Jag har även till stor del av mitt liv vuxit upp med min mamma och syster, och min mamma har alltid varit min stora förebild - så det kan också ha påverkat. Jag kan inte "skylla" på någon eller något att jag blev gay, utan det bara är så. Jag tror inte att man föds som homosexuell, men jag tror inte heller att enbart miljön påverkar oss - utan jag tror att det är en blandning mellan arv och miljö. Om jag inte minns fel så läste jag för länge sedan att homosexualitet kan gå i arv, men om detta är vetenskapligt bevisat eller inte kan jag inte säga.
Liten bög växte upp och blev stor bög
Jag kommer ihåg att min pappa för kanske ett halvår sedan berättade för mig att jag hade sagt till honom när jag var liten: "Pappa, jag gillar inte flickor. Jag gillar pojkar." Detta är absolut ingenting jag har något minne av, men han kom så väl ihåg det säger han. Så ja - undermedvetet kanske homosexualitet följer med från födseln och att det sedan är något man utvecklar. Eller ja, om man vill det. Vissa lever ju i förnekelse hela livet, och det skulle jag aldrig klara av.
Detta blev väldigt långt och jag hoppas att någon av er orkar läsa utan att tröttna. Kom gärna med synpunkter! Om vi 'bollar' med denna idé kanske det kan komma en "uppföljning", haha. Men kommentera gärna så jag får veta era åsikter, det är minst lika intressant!
cl
Läste hela :)
Men nu måste jag rusa, ska på promenad med min granne o våra vovvsingar ^^
Jag håller nog med dig. Man kanske känner att det är mer accepterat om man växer upp med någon homosexuell. Man kanske kan stå för det på ett annat vis då. Eller jag vet inte.
Bra skrivet iaf! :)
intressant läsning faktiskt :P efter så många har så olika åsikter.
Chinos är så hett!
Det här är riktigt intressant läsing och du gör det bra ^^ Fortsätt att skriva om just sånna här saker så har du snart dubbelt så mycket läsare.
Det var ganska intressant, jag har själv ingen erfarenhet av att bli homosexuell, men jag tror som du att det är omgivningen som formar en, både formar en som person hur ens personlighet blir men även om man ska vara bi- hetero- eller homosexuell. Det är ungefär samma sak som att "ingen föds ond", utan det är omgivningen som formar en :)
sv: haha ja jag hoppas på det iallafall, men somsagt här i härnösand ser det mörkt ut på sommarfronten;)
Haha deal desamma gäller dig isåfall, då är det jag som sitter och ler fint ;)
Får hoppas att det går lika lätt för mig med det som det gick för dig, har kört halkbanan bara;D
Mwah! Om du frågar mig så säger jag att homosexualitet är något man föds till att bli, men att man kanske inte upptäcker det lika snabbt som andra. Hum. Att homosexualitet går i arv är faktiskt bevisat, jag menar, min pappa är bög, och så jag. ArvArvArv! Haha! Ja, men jag har även hört att under graviditeten så befruktas ju ägget med manliga och kvinnliga hormoner, det börjar redan här - om ägget befruktas med ett överskott på kvinnliga hormoner och det blir en pojke så kan man vara ganska säker på att han kommer bli bi eller homo. Mhm ;) Men ja, miljö spelar in i stor skala, det handlar ju om man vill känna sig själv, om man vill vara den man föddes till att bli. Det tror jag. :) men mycket intressant inlägg måste jag säga, me likes a lot! :D
nej vad coolt endå.
klart man inte ska hålla sådant hemligt. man är född till den man är:)
Väldigt intressant frågeställning. Det är något som jag också har funderat på. Och en sak som e omöjlig att besvara. Men känner igen mig i ganska mkt som du skriver. Som det att miljön påverkar ganska mkt. Jag var precis som du mkt med tjejer när jag var liten. Och jag tror att det påverkat mig^^ Men det känns som att det måste ha nåt med arvet att göra också. Hade samhället varit mer accepterande och inte så heteronormativt hade man nog fattat att man va bög tidigare än man gjorde^^ Jag var ju intresserad av killar redan på högstadiet, men trodde ändå i flera år efter att jag fattat det att jag skulle ha fru och barn och volvo som alla andra. Hm. Jaja, nu har jag skrivit alldeles för mkt konstigt. Bra blogg iaf! :)
Ja, jag håller med dig. En blanding mellan arv och miljö, det tror jag. Men samtidigt - man formas efter miljön, och om samhället skulle "tolerera" HBT-personer bättre, då skulle det vara lättare. Men vi (samhället) är en bra bit på vägen i alla fall, det är skönt. Jag kände likadant som dig, att jag drogs mot killar men ändå tanken att skaffa fru och barn fanns där. Inte längre dock. Barn finns i min framtid, men inte fru. ^^
Och tack så mycket! :)
Jag tycker det är rikigt intressant att läsa så fortsätt med det!
